Vandringen igår var helt okej, hamnade i samma grupp som S, Pontus och Niklas, vi hade roligt förutom när vi gick vilse lite och fick gå cirka två kilometer extra för att komma till stället där vi skulle äta lunch. Efter lunchen skulle alla gå till busshållplatsen som låg ungefär tre kilomter bort, men vår gympalärare tog fel väg först, så vi fick gå en omväg på två kilometer. Så, de en komma tre milen blev istället två mil. Mina ben var döda när jag kom hem, men annars mådde jag rätt bra. Hm. Bilder kommer när jag kan sno några från S, glömde min kamera hemma.

Ikväll blir det Top Model, och kanske kanske Men in Trees om jag hinner och vill (ytterst tveksamt med tanke på att jag sett tre avsnitt) och imorgon bip-test (HATA! Har någon mer än jag det?) och sen träning med M. Och packning inför helgen - ska åka ut med min egen dansgrupp plus två till dansgrupper till ett hus ute vid havet, och så ska vi vara där hela helgen. Mys! Nu måste jag fortsätta öva på min redovisning om Moa Martinsson och läsa kemiläxan (organisk kemi. Dödligt tråkigt. Elektrokemi är till och med roligare. Tycker faktiskt om elektrokemi när jag tänker efter. Hm.)

Update: Neeeej, tandläkaren 08:05 imorgon. Uschuschusch. Inte för att jag är rädd eller något, men jag missar en sovmorgon till. I tisdags fick jag börja 08:40 istället för 09:50 på grund av vandringen, och imorgon 08:05 istället för 9:00 på grund av tandläkaren. Mwuuh. Normalt läte. Och så var det inget Men in Trees på grund av den jävla hockeyn som ändå ingen kollar på. Inte jag i alla fall.

Update 2: Cassandra undrade vad ett bip-test var, och ifall flera undrar så försöker jag förklara lite pedagogiskt här: Bip-test är ett konditionstest som är något av det värsta som uppfunnits. Alla som är med har två koner som är uppställda ungefär trettio meter ifrån varandra. En bandspelare säger biiip, och när den gör det ska man springa till den andra konen innan bandspelaren säger biiip igen. Misslyckas man åker man ut, lyckas man kommer man till nästa nivå. I början kan man nästan gå mellan konerna, men ju högre nivåerna blir desto snabbare måste man springa. Låter inte så jobbigt, men när man sprungit fram och tillbaka trettio gånger, och då går det riktigt snabbt, så är man så trött så att man typ blir medvetslös. Och det beror inte på att man är otränad, till och med min kompis E som tränar varje dag i veckan blir hur trött som helst av det. Klarar man alla nivåer är man övermänsklig.